Programet Flickan och Vila*
är en unik poesikväll lik teaterföreställning där folkvisor kommer att flätas med sång, rörelse och ord.
Premiär den 9 juni Teaterverket, Västmannagatan 54, Stockholm.
Enligt Runebergs tolkning – * Vila betyder: ’Vila, en feartad bergqvinna, än vänligt
umgängsam mot menniskor och djur, än åter hämndgirig och fiendtligt sinnad.
Hon är ung och skön, klädd i hvit drägt, med lösta, i vinden fladdrande
lockar. Vilorna bära båge och koger och öfva sina ringdansar helst vid
skogomgifna bergkällor. Ve den menniska, som opåkallad nalkas dem; dess
lott är oftast döden.’
För Runebergs tolkning av Serbiska folkvisor, är viktiga två personer till och vilka är de?
De tre diktare vi nämner i programmet är (ur Wikipedia):
Johann Wolfgang von Goethe, född 28 augusti 1749 i Frankfurt am Main, Tyskland, död 22 mars 1832 i Weimar, var en tysk diktare, författare, poet och naturforskare. Han adlades 1782 och hette tidigare Johann Wolfgang Goethe.
Vuk Stefanović Karadžić Serbian Cyrillic: Вук Стефановић Караџић; 7 November 1787 – 7 February 1864) was a Serbian philologist and linguist who was the major reformer of the Serbian language. He deserves, perhaps, for his collections of songs, fairy tales, and riddles, to be called the father of the study of Serbian folklore. He was also the author of the first Serbian dictionary in his new reformed language.
He was well known abroad and familiar to Jacob Grimm, Johann Wolfgang von Goethe and historian Leopold von Ranke.
He received several honorary doctorates.
Johan Ludvig Runeberg, född 5 februari 1804 i Jakobstad, död 6 maj 1877 i Borgå, var en finlandssvensk författare och poet som betraktas som Finlands nationalskald. Ur hans mest spridda verk, Fänrik Ståls sägner, har bland annat texten till Finlands nationalsång, Vårt land, hämtats.
Programmet kommer att återskapa en bortglömd bro mellan tradition och nuet genom att lyfta upp dikterna som en gång i tiden nedtecknades av Vuk (folkvisor från Balkan från urtiden runt 1000- och tidigare till 1800 talet) sedan översattes de till tyska av Goethe (på 1800 talet) och blev stor inspiration till hela hans verk. Och sedan från tyska översattes och bearbetades dikter till svenska av Runeberg. Vi uppskattar det som en unik språklig pärla, kulturell och historisk både bro och gåva värt att visas på scen både med ord och sång i en scen sättning.
Medvetet väljer vi titeln ’Flickan och Vila’ just för att skildra kvinnligt perspektiv och närvaro i folkvisor.
RUNEBERG ORIGINALBEARBETNING och ÖVERSÄTTNING:
1804-1877
Serviska folksånger (Jelena Mila urval)
ett exempel:
Flickan och Vila*
Regn föll neder såsom honingsdagg,
Och i hyddan stod bekymrad mön:
“Ute blir väl nu min älskling våt;
Stolt uti sin körsbärsbruna rock,
Under rocken klädd i sammetsdrägt,
Med en sidenskjorta under den
Och ett ur af guld uti sin barm,
Sitter han uppå sin sköna häst.”
Vila svarar ifrån skogen så:
“Unga flicka, obekymrad var!
Sjelf jag slagit opp ett siden-tält,
Och i tältet slumrar älskarn nu,
Öfverskyggad af en zobelpels,
Och med hufvu’t svept i gyllne tyg.”
View Comments